Vad menas med normer och vad betyder det? Nationalencyklopedin förklarar normer på det här sättet:
 

 

      ”Det ”normala” eller godtagna beteendet i till exempel en social grupp, konvention, praxis /…/ normer är

         intimt förbundna med sociala värden och de utgör medel för att förverkliga det som värderas högt av den

         samhällsgrupp som bejakar dem.” (Nationalencyklopedin, 2010)
 

 

I boken I normens öga definieras begreppet normer så här:
 

     ”Normer är underförstådda förväntningar och regler i en social gemenskap. De avgör vad som är

         önskvärt/naturligt/normalt eller oönskat/onaturligt/onormalt. Normer formas utifrån maktförhållanden

         och är situationsberoende. En norm kan genomsyra hela samhället även om den tar sig olika uttryck

         i olika delar av samhället. En norm kan också vara specifik för vissa sociala sammanhang eller

         vissa grupper människor.” (Brade mfl, 2008, s. 195)
 

 

Det är vi människor som skapar dessa normer och förväntningar om hur människor ska vara och agera i samhället och hur befolkningen ska följa ett visst mönster. De människor som inte följer dessa mönster eller normer hamnar utanför normgruppen. Normer är alltså handlingar vi gör, så som att vi antar att större delen av befolkningen kan se och höra och därför anpassas samhället efter dessa människor då de utgör normen. Sedan finns det även handlingar människor gör som de inte reflekterar över, alltså att vi gör detta automatiskt eller rutinmässigt utan att vi tänker på varför vi gör detta. Dessa handlingar kallas för vanehandlingar (Elmeroth, 2012, s. 18). Många av dessa vanehandlingar skapas under uppväxttiden och en sådan handling kan exempelvis vara att vi borstar tänderna varje dag. En anledning till detta är att vi lärt oss under uppväxttiden att det ska göras varje dag. Sedan finns det förstås bakomliggande orsaker så som att vi ska sköta vår munhälsa.
 

Normer kan förknippas med att någonting är förlegat och behöver ändras. Det behöver inte alltid betyda någonting negativt, utan det kan även vara positivt, så som att vi har en artighetsnorm som gör att vi klarar av att föra samtal med varandra utan att avbryta mitt i en mening eller liknande (Brade mfl, 2008, s. 18). Något som kan vara negativt med normer är att personer kan hamna utanför och bli uteslutna ur samhället. Ett exempel på en sådan negativ norm kan vara att de flesta personer antas vara heterosexuella och att samhällsstrukturen därmed är uppbyggd utefter detta. I och med det kan personer med annan sexuell läggning känna sig diskriminerade och inte en del av gemenskapen. Normer kan ifrågasättas och förändras över tid, till exempel så som att förr fick inte kvinnor rösta. Det visade sig sedan ha en mer positiv än negativ effekt när kvinnor fått vara med och rösta. Som lärare är det viktigt att ifrågasätta dessa normer så att eleverna i klassen kan känna en frihet i att kunna uttrycka sig och sina intressen utan att lägga större eftertanke om vad det är för rådande normer i klassen (Brade mfl, 2008, s. 18-19). Att ifrågasätta normer, att vara normkritisk och synliggöra när normer överträds kallas även för att vara queer eller att ha ett queert förhållningssätt (Brade mfl, 2008, s. 196)

Enligt Brade kan normer delas på två olika sätt;
Konjunkta normer är de normer som människorna skapar i samhället eller i gruppen, och riktar sig till alla människor så att alla anpassar sig efter detta. Det finns alltså ingen som står utanför dessa normer, utan det gäller alla i samhället eller gruppen. Exempel på konjunkta normer är att barn vid tidig ålder lär sig att det är fel att ljuga och att det är fel att stjäla. Detta gäller även de vuxna som har bestämt dessa normer och inte endast barnen.
Diskonjunkta normer är när ett visst samhälle eller grupp får en norm bestämt åt dem. Normen blir då applicerad på gruppen. Ett exempel på detta är normen att barn ska synas och inte höras. Detta har barnen inte bestämt själva, utan de vuxna har bestämt det åt dem. Alla människor i gruppen behöver alltså inte följa normen, utan endast ett antal utvalda. Det är dessa människor som blir påverkade av normen och inte de som styr över den (Brade mfl, 2008, s. 19).
 

Normer kan även fungera så att de håller ihop en grupp och om människor följer dessa normer blir de en helhet med gruppen, medan de människor som inte anpassar sig efter normerna lämnas utanför.